När det gäller huslån, och bolån i allmänhet, får du hos de flesta banker och långivare låna upp till 85 % av bostadens kostnad. Kravet på amortering, alltså återbetalningen, har dessutom kontinuerligt skärpts de senaste åren. Den första skärpningen av amorteringskravet skedde år 2011.

Om en bostad kostar 1 miljon får du alltså låna upp till 850 000 kronor från banken – resten måste du skjuta till med själv. Fram till år 2010, då det så kallade bolånetaket infördes, kunde du låna till hela bostadens kostnad. Då var dessa sista 15 % ett topplån (ett lån med större risk och högre ränta). Idag är topplånen integrerade i bostadslånet och utgör de översta 15 % av de 85 % du får låna. I exemplet behövdes 150 000 kronor i kontantinsats, men i realiteten krävs ofta mer, i synnerhet om du bor i någon av de största städerna. Om du inte har möjlighet att använda sig av egna medel för denna kontantinsats förpassas du oftast till ett blancolån, en låneform som är avsevärt dyrare än bottenlånet och utgör lejonparten av bolånet. Detta är även rejält dyrare än topplånet som utgör resten av de 85 % du får låna till och därför undviker många blancolån i största möjliga utsträckning. 

Amortering av huslån
Dock är det fortfarande relativt lätt och billigt att ta lån. Riksbankens styrränta – reporäntan, är fortfarande negativ. Det har den varit sedan hösten år 2014 då den för första gången i svensk historia gick under nollstrecket. För närvarande ligger reporäntan på -0,5 % och de kommersiella räntorna blev följaktligen mycket låga även de, och är det alltjämt.

Amorteringskraven är till stor del en reaktion på dessa historiskt låga räntor. Man vill från centralbankshåll, se till att folk inte tar större lån än de kan betala tillbaka, eftersom räntorna med största sannolikhet förr eller senare börjar gå upp igen. Amorteringskravet behöver heller inte vara något ensidigt negativt för den enskilda låntagaren – i slutändan är amortering nämligen en form av sparande, eftersom det innebär att (i långsam takt) betala av sina lån.

Räntor på huslån
Trots detta är de faktiska räntor som bankerna erbjuder låntagarna relativt höga. Faktum är att bankernas marginaler aldrig varit högre – de lånar mycket billigt från Riksbanken för att sedan erbjuda lån till snitträntor (den faktiska räntan, som bankerna och låntagarna kommer överens om) på ungefär 1,5 %. Listräntorna, det vill säga. de ”officiella” räntorna, är än högre. De allra flesta bolånetagare prutar alltså – men när du jämför snitträntorna med reporäntan är det hela 2 % skillnad. Det finns alltså en rejäl ytterligare prutmån för den som vill pressa sin bank, vilket tidningarna ofta har uppmärksammat. Låntagarna har dock inte lyckats pressat ner sina räntor mer, att döma av att snitträntorna under lång tid legat relativt stadigt runt 1,5 %.

Men trots att bankernas räntor kunde ha varit lägre så är dagens räntor extremt låga, historiskt sett. Så länge räntorna ligger på nuvarande nivåer är det därför en god idé att amortera så mycket du klarar av, även om du har lån som inte påverkas av amorteringskraven. Om du har amorterat bort hela ditt lån när räntorna går upp känner du ju inte av ränteuppgången, eftersom du då inte har något lån kvar att betala ränta på! Och eftersom det i dagsläget är historiskt gynnsamt att ta lån gör du därför klokt i att betala av så stor del av dina lån som du kan, medan räntorna är såpass låga som de är.